Eftersom det aven i Sydamerika firar motsvarande Allhelgona denna helg/vecka sa ar vara daghem stangda man-ons. Det innebar alltsa 5 dagars ledighet i rad = mojlighet att resa lite.
I fredags eftermiddag tog vi darfor bussen i 16 timmar for att na chilenska-gransen.
Ar varmare och skonar har vi kusten aven om kvallarna aven har ar kalla. Men antligen lite sol och bad!
Vi ar 5 volontartjejer i ett och samma rum pa ett mysigt litet hostel har i Arica.
Med gratis internet och wifi till iPaden, vilken lyx! Tank att kunna surfa i sangen och slippa ga till dessa bullriga internetcafèn!
Vi har hittat ett stalle mad fantastisk "italiensk" mjukglass i alla mojliga smaker. Detta var var middag dag 1 och var lunch dag 2 :)
Igar lagade vi mat pa hostelet och tog med till stranden. Pa picnic-filt i sanden, vid solnedgangen, njot vi av den formodligen basta mat jag atit sedan vi kom till Peru. Mysigt!
Imorgon aker vi den langa bussresan tillbaka till Calca igen. Om vi far tag pa biljetter forstas. I och med att det ar rod dag har aven imorgon ar det inte sakert att det gar nagra bussar. Hoppsan! Det visste vi inte innan vi kopte bussbiljetten hit. Sa just nu jagar vi en returbiljett men har vi otrur (tur?) sa far vi kanske stanna anda tills onsdag.
Bilder kommer!
/Maja
måndag 31 oktober 2011
Barnen
Just nu bor vi pa ett hostel i Chile (jaja ska skriva om det oxa!) och har obegransat med internet sa nu kommer alla upplaggen pa en gang!
Till att borja med en hemsk nyhet. I torsdags fick vi reda pa att en av barnen pa daghemmet och hennes aldre syster blivit foraldralosa. Deras pappa mordade samma dag deras mamma, med en yxa i huvudet. Helt fruktansvart. Vi vet inte sa mycket annu. Barnen ar just nu pa ett harbarge/barnhem. Nilda, en av vara "mammor" kande tydligen denna familjen och tydligen var detta som en blixt fran klar himmel. Flickorna hade ena dagen en relativt stabil tillvaro med sin familj och nasta dag har de ingenting. Vi ar fortfarande inte saker pa vilken flicka det ar men en av de flickorna som ar valdigt fast vid Julia var inte pa skolan i fredags.
Jag kanner mig verkligen begransad. Helt plotsligt kanns skolmaterial och tandborstning sa himla oviktigt.
Vi far vanta och se vad som hander. Jag hoppas verkligen att flickorna kommer ha mojlighet att ga kvar i skolan med sina vanner och hamnar hos slaktingar eller hos en bra familj som kan ta hand om den. Vet inte hur barnhemmen har ar men jag har mina farhagor. Berattar mer nar vi vet mer.
Som Julia skrev har det varit en tuff start, nu vet ni lite mer vad vi gor pa dagarna. En av vara "mammor" jobbar aven hon pa detta daghem. Har varit valdigt skont att ha henne med oss nar det i borjan var sa tufft.
Kanns otroligt bra att allt nu har fallit pa plats.
Lararen i min klass ar fantastisk med bade barnen och med mig. Dock ar denna klass (den klass dar Julia ocksa varit denna vecka) "den vilda klassen". Stokiga busiga pojkar som hellre brottas an sitter still och lyssnar och flickor som inte ar sena att haka pa. Manga har bara lite svart att koncentrera sig (sa klart, det ar bara 4 ar gamla!) men sadant finns det inte riktigt utrymme for har. Nar vi ger dem den uppmarksamhet och hjalp som de inte alltid far av sina larare (ratt stora klasser att ha mellan 15-30 sa sma barn pa en larare och forsoka fa alla att lyssna pa samma gang) ar de sa otoligt fina och duktiga! Nar det val ar lugnt i klassen kryper de garna upp i vara knan och sitter och kramas, allra helst de "tuffa" pojkarna.
Barnen ar helt fantastiska! Efter en manad tycker de fortfarande lika markligt med vara ljusa har och konstiga sprak. Alla har inte lart sig vara namn men "gringita" (lilla gringo som vi "vitingar" kallas) fungerar ju lika bra att ropa for att pakalla uppmarksamhet.
Det ar som sagt valdigt fattigt har. Manga barn bor bara med en foralder eller mor mor-/farforaldrar. Antingen har foraldrarna helt enkelt lamnat dem eller sa jobbar de pa annan ort for att fa det att ga ihop.
Manga ganger ar det sa simpla saker pa daghemmet som uppskattas sa otroligt mycket av barnen. Vi tog med sagan "Den fula ankungen" fran projektet att lasa for barnen, sadant finns annars inte pa daghemmet och formodligen inte hemma hos de flesta av barnen heller.
Jag hade lagt ifran mig boken i klassrummet medan jag och Julia forberedde andra grejer och sag i ogonvran hur en av barnen narmade sig oss men sedan sprang ivag. Tankte inte mer pa det innan jag sag att boken var borta. Jag fragade flckan om hon sett boken. "Jag har inte tagit den och den ar inte i min ryggsack!" Nar jag anda kollade i ryggsacken lag den ju anda naturligtvis dar :)
Froknarna forklarade att det ar ett stort problem har att nar lockelsen blir sa stor att barnen tar med sig grejer hem sa behaller foraldrarna det hemma. Det har manga ganger inte rad att kopa det sjalva.
Daghemmet vi jobbar pa ar statliga och familjerna betalar inte for att barnen ska ga dar.
De som har rad att kopa en uniform till barnen gor det och de som inte har rad gor det inte.
Det enda familjerna betalar ar 10 soles/ar (knappt 25 kr/ar) som ska tacka material som lararna ska kunna kopiera upp. Sista dagen att betala detta var forra fredagen. Halva min klass kom da.
Som Julia skrev ar en del av det vi gor att vi kan bista med material fran Projects Abroad. Man inser hur stor skillnad en sa "liten" grej gor nar familjerna har svart att betala 10 soles for barnens skolmaterial.
Forutom detta material far de faktiskt riktigt fina larobocker fran staten. Vi fick en stor lada haromdagen med bocker och annat pedagogiskt material. Lararna stanger dorren om sig och raknar och sorterar alla grejer som att det vore en skatt! Jag forstar dem, detta ska kunna anvandas i ett par ar.
Regeringen skickar dessutom ett par ganger per ar en pase med nagonsorts mjolkersattning. En pase med "mjolkpulver", nagot sorts naringstillskott, som delas ut till varje barn. Fantastiskt bra!
Haromdagen tejpade vi upp en "hoppa hage" pa skolgarden. Sa simpelt men sa omattligt populart!
Vi har ockaa tagit med en liten plastboll vilket resulterade i ca 20 barn i en och samma ring som alla ville fa vara med att leka med samma lilla boll.
Vi langtar verkligen tills mamma, pappa och Nora kommer i december med de bollar och matchtrojor som olika foretag och organisationer i Harnosand lovat att sponsra med! Kommer bli fantastiskt att fa lamna over det till detta daghem och till den skola dar den andra av var "mamma" jobbar!
Fler ideer pa grejer och annan sponsring ar valdigt valkommet! :)
/Maja
Till att borja med en hemsk nyhet. I torsdags fick vi reda pa att en av barnen pa daghemmet och hennes aldre syster blivit foraldralosa. Deras pappa mordade samma dag deras mamma, med en yxa i huvudet. Helt fruktansvart. Vi vet inte sa mycket annu. Barnen ar just nu pa ett harbarge/barnhem. Nilda, en av vara "mammor" kande tydligen denna familjen och tydligen var detta som en blixt fran klar himmel. Flickorna hade ena dagen en relativt stabil tillvaro med sin familj och nasta dag har de ingenting. Vi ar fortfarande inte saker pa vilken flicka det ar men en av de flickorna som ar valdigt fast vid Julia var inte pa skolan i fredags.
Jag kanner mig verkligen begransad. Helt plotsligt kanns skolmaterial och tandborstning sa himla oviktigt.
Vi far vanta och se vad som hander. Jag hoppas verkligen att flickorna kommer ha mojlighet att ga kvar i skolan med sina vanner och hamnar hos slaktingar eller hos en bra familj som kan ta hand om den. Vet inte hur barnhemmen har ar men jag har mina farhagor. Berattar mer nar vi vet mer.
Som Julia skrev har det varit en tuff start, nu vet ni lite mer vad vi gor pa dagarna. En av vara "mammor" jobbar aven hon pa detta daghem. Har varit valdigt skont att ha henne med oss nar det i borjan var sa tufft.
Kanns otroligt bra att allt nu har fallit pa plats.
Lararen i min klass ar fantastisk med bade barnen och med mig. Dock ar denna klass (den klass dar Julia ocksa varit denna vecka) "den vilda klassen". Stokiga busiga pojkar som hellre brottas an sitter still och lyssnar och flickor som inte ar sena att haka pa. Manga har bara lite svart att koncentrera sig (sa klart, det ar bara 4 ar gamla!) men sadant finns det inte riktigt utrymme for har. Nar vi ger dem den uppmarksamhet och hjalp som de inte alltid far av sina larare (ratt stora klasser att ha mellan 15-30 sa sma barn pa en larare och forsoka fa alla att lyssna pa samma gang) ar de sa otoligt fina och duktiga! Nar det val ar lugnt i klassen kryper de garna upp i vara knan och sitter och kramas, allra helst de "tuffa" pojkarna.
Barnen ar helt fantastiska! Efter en manad tycker de fortfarande lika markligt med vara ljusa har och konstiga sprak. Alla har inte lart sig vara namn men "gringita" (lilla gringo som vi "vitingar" kallas) fungerar ju lika bra att ropa for att pakalla uppmarksamhet.
Det ar som sagt valdigt fattigt har. Manga barn bor bara med en foralder eller mor mor-/farforaldrar. Antingen har foraldrarna helt enkelt lamnat dem eller sa jobbar de pa annan ort for att fa det att ga ihop.
Manga ganger ar det sa simpla saker pa daghemmet som uppskattas sa otroligt mycket av barnen. Vi tog med sagan "Den fula ankungen" fran projektet att lasa for barnen, sadant finns annars inte pa daghemmet och formodligen inte hemma hos de flesta av barnen heller.
Jag hade lagt ifran mig boken i klassrummet medan jag och Julia forberedde andra grejer och sag i ogonvran hur en av barnen narmade sig oss men sedan sprang ivag. Tankte inte mer pa det innan jag sag att boken var borta. Jag fragade flckan om hon sett boken. "Jag har inte tagit den och den ar inte i min ryggsack!" Nar jag anda kollade i ryggsacken lag den ju anda naturligtvis dar :)
Froknarna forklarade att det ar ett stort problem har att nar lockelsen blir sa stor att barnen tar med sig grejer hem sa behaller foraldrarna det hemma. Det har manga ganger inte rad att kopa det sjalva.
Daghemmet vi jobbar pa ar statliga och familjerna betalar inte for att barnen ska ga dar.
De som har rad att kopa en uniform till barnen gor det och de som inte har rad gor det inte.
Det enda familjerna betalar ar 10 soles/ar (knappt 25 kr/ar) som ska tacka material som lararna ska kunna kopiera upp. Sista dagen att betala detta var forra fredagen. Halva min klass kom da.
Som Julia skrev ar en del av det vi gor att vi kan bista med material fran Projects Abroad. Man inser hur stor skillnad en sa "liten" grej gor nar familjerna har svart att betala 10 soles for barnens skolmaterial.
Forutom detta material far de faktiskt riktigt fina larobocker fran staten. Vi fick en stor lada haromdagen med bocker och annat pedagogiskt material. Lararna stanger dorren om sig och raknar och sorterar alla grejer som att det vore en skatt! Jag forstar dem, detta ska kunna anvandas i ett par ar.
Regeringen skickar dessutom ett par ganger per ar en pase med nagonsorts mjolkersattning. En pase med "mjolkpulver", nagot sorts naringstillskott, som delas ut till varje barn. Fantastiskt bra!
Haromdagen tejpade vi upp en "hoppa hage" pa skolgarden. Sa simpelt men sa omattligt populart!
Vi har ockaa tagit med en liten plastboll vilket resulterade i ca 20 barn i en och samma ring som alla ville fa vara med att leka med samma lilla boll.
Vi langtar verkligen tills mamma, pappa och Nora kommer i december med de bollar och matchtrojor som olika foretag och organisationer i Harnosand lovat att sponsra med! Kommer bli fantastiskt att fa lamna over det till detta daghem och till den skola dar den andra av var "mamma" jobbar!
Fler ideer pa grejer och annan sponsring ar valdigt valkommet! :)
/Maja
lördag 29 oktober 2011
Vi kom pa att vi inte har berattat sa mycket om vart jobb har i Peru. Som ju faktiskt ar vad det hela handlar om egentligen! Anledningen till detta kan nog vara for att i borjan hade jag mycket problem med lararen i min klass. Hon pratade inte med mig for att jag inte var tillrackligt bra pa spanska. Jag fick endast ha 2 egna aktiviteter med barnen per vecka. Resten av tiden satt jag och klistrade in papper i barnens bocker. Sadant som hon sjalv inte ville gora. Hon var elak mot barnen och jag kande att jag inte ville vara kvar. Vi gick pa moten och nu har allt lost sig. Vi far antligen arbeta mer med barnen och jag ska beratta vad det ar vi gor.
Vi jobbar pa ett fattigt dagis med barn 3-5 ar gamla. Dom har inte sa mycket resurser sa vi hjalper till med att bidra med material, nya ideer och gor simpla grejer som att lara dom att dom ska torka sig efter att dom har varit pa toa och tvatta handerna.
Vi haller just nu pa med ett projekt for lara dom att borsta tanderna, det flesta har bara nagra fa bruna tander kvar och det har hittills fungerat riktigt bra. Det ar sammanlagt 112 barn i fem klasser, vi har skaffat tandborstar och tandkram at allihop som de ska ha i skolan. Den senaste veckan har vi cirkulerat i klasserna och introducerat dom till tandborstningen. Vi gjorde aven en "serie" som tva flickor, en som borstar tanderna och en som inte gor det. Dessa har vi last upp for dom och sedan satt upp i alla klasser.
Barnen tycker att det ar jatteroligt och vi forsoker lara bade dom och lararna hur viktigt det ar och ska forsoka gora det till en rutin att borsta tanderna varje dag efter lunchen. Vi har fatt riktigt bra respons av vissa larare vilket ar valdigt skont eftersom vi inte kan hantera 112 barn samtidigt bara vi tva.
Nasta steg blir att bjuda in foraldrarna till ett mote med en tandlakare som vi har pratat med, sa att aven de forstar vikten av att barnen ska borsta tanderna hemma. Vi har aven skrivit en lat som vi ska spela nar barnen borstar tanderna efter lunch. Vi far se hur det fungerar att halla igang ordenligt med alla dessa ungar, vi haller er uppdaterade!
/Julia.
onsdag 26 oktober 2011
de senaste dagarna i bilder.
 |
| Ceviche |
 |
| Bjod "syskonen" och "kusinerna" och allt vad det ar pa glass. |
 |
| Kollade pa tv pa deras uteplats/kok. |
 |
| Chokladmuseum! |
 |
| Pannkakstavlingen. |
 |
| Efter pannkakstavlingen. (Jag vann faktiskt stort pa damsidan!!!) |
 |
| Juice pa pase. |
 |
| Pa marknaden i Pisaq. /Julia |
Machu Picchu dag 4 del 3
Mer bilder fran Machu Picchu!
Galet jobbig dag! Klev som sagt upp ca 4.00 for att ga 1800 trappsteg upp till Machu Picchu. Vi hade dessutom betalat for att klattra upp for ett "extra" berg, Wayna Picchu. Fantastiskt utsikt over Machu Picchu men en galet jobbig klattring. Det var otroligt varmt, brant uppfor och vattnet tog slut nar vi val kom till toppen. Val dar bstamde vi oss for att dessutom ga till en tydligen valdigt sevard grotta och kyrkogard pa detta berg. Det skulle ta 20 + 20 minuter extra. Nar vi kom fram till grottan var det knappt nagot att se alls och den dar kyrkogarden sag vi inte skymten av. Vid det har laget var vi sa trotta, svettiga och helt utan vatten att vi inte heller brydde oss om att leta.
Nar vi skulle ga de sista 20 minuterna tillbaka till Machu Picchu mots vi av skylten "Machu Picchu 1 h 30 min". Da var vi nara att lagga oss ner och ge upp!
Nar vi val var framme igen (det tog som tur var inte 1h 30min) kan jag arligt saga att jag var trottare an jag varit efter nagon av delarna i Tjejklassikern! Och da hade bara halva dagen gatt!Efter ca 12 timmars nastan oavbruten vandring tog vi bussen tillbaka till Aguas Calientes och njot av en valfortjant pizza!
 |
| Utsikt over Machu Picchu fran berget Wayna Picchu. |
 |
| Favorit i repris :) |
 |
| Pa toppen av Wayna Picchu. |
 |
| Regnbage runt solen! |
 |
| Pa vag mot grottan. |
 |
| Den fantastiskt sevarda grottan. Japp det vara inte sa mycket mer an detta. Gar ju inte att jamfora med resten av Machu Picchu. |
 |
| Machu Picchu |
 |
| Celine och utsikten fran "Solporten". |
 |
| The gang. |
 |
| Lama! |
söndag 23 oktober 2011
Machu Picchu dag 4 Del 2
Mer bilder!
/Maja och Julia
 |
| Machu Picchu |
 |
| Har offrade man djur till Moder Jord, Fader Himlen och Underjorden |
 |
| Tranga gangar |
 |
| Eva, Celine, Isabel och Maja |
/Maja och Julia
lördag 22 oktober 2011
Machu Picchu dag 4 Del 1
Sista dagen!
Vi klev upp 04.00 for att vara i god tid uppe i machu Picchu innan alla andra turister hunnit komma.
Nu var det ju "bara" 1,800 trappsteg mellan oss och "Den forlorade staden".
I och med att ingen mat serverades sista dagen och att kopa vatten i Machu Picchu ar hutlost dyrt sa blev vi uppmanade att ta med oss matsack sa det rackte for en hel dag. Och som vi laddade! Aven fast vi kunde lamna ena ryggsacken pa hostelet och bara ta med en att dela pa var detta den absolut tyngsta dagen. Dels for att var rycksack vagde ton, dels for att vi vandrade ca 12 timmar nastan utan stopp denna dag.
Medan de tre fransmannen kopte med sig pcknick och satt bland ruinerna och drack vin, sa sag vi till att verkligen utnyttja tiden till max och dessutom bestiga ett extra berg som heter Wayna picchu. Helt fantastisk utsikt over Machu Picchu!
Vi tog uppmaningen om att kopa med oss choklad pa allvar.
Vara intradesbiljetter: Julia -Masculino och Majo fran Afganistan. Tackar!
Vi avslutade dagen med en mycket valfortjant pizza nar vi val var tillbaka iAguas Calientes.
Kanns konstigt att vi efter att ha spenderat fyra intensiva dagar med denna harliga grupp formodligen aldrig mer kommer traffa majoriteten av den!
Fler bilder kommer!
/Maja
Vi klev upp 04.00 for att vara i god tid uppe i machu Picchu innan alla andra turister hunnit komma.
Nu var det ju "bara" 1,800 trappsteg mellan oss och "Den forlorade staden".
I och med att ingen mat serverades sista dagen och att kopa vatten i Machu Picchu ar hutlost dyrt sa blev vi uppmanade att ta med oss matsack sa det rackte for en hel dag. Och som vi laddade! Aven fast vi kunde lamna ena ryggsacken pa hostelet och bara ta med en att dela pa var detta den absolut tyngsta dagen. Dels for att var rycksack vagde ton, dels for att vi vandrade ca 12 timmar nastan utan stopp denna dag.
Medan de tre fransmannen kopte med sig pcknick och satt bland ruinerna och drack vin, sa sag vi till att verkligen utnyttja tiden till max och dessutom bestiga ett extra berg som heter Wayna picchu. Helt fantastisk utsikt over Machu Picchu!
Vi tog uppmaningen om att kopa med oss choklad pa allvar.
Vara intradesbiljetter: Julia -Masculino och Majo fran Afganistan. Tackar!
Vi avslutade dagen med en mycket valfortjant pizza nar vi val var tillbaka iAguas Calientes.
Kanns konstigt att vi efter att ha spenderat fyra intensiva dagar med denna harliga grupp formodligen aldrig mer kommer traffa majoriteten av den!
Fler bilder kommer!
/Maja
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)