fredag 4 november 2011

Daghemmet

Allt ar inte guld och grona skogar.
Julia startade ju i en klass med en larare som ar hemsk. Hon skriker pa barnen, svarar inte nar de har fragor och malar dem i ansiktet med whiteboard-penna om de gor eller sager fel.
Julia fick mest bara sitta i ett horn och klistra in papper i barnens bocker och inte delta i lektionerna och hjalpa barnen.
Maria, jag onskar att jag pa ett rattvist satt kunde visa hur det fungerar har och fa hora vad du sager om pedagogiken har! :)
For ca 1,5 vecka sedan fick Julia lamna den klassen och har tillfalligt varit i samma klass som jag. Idag fick hon en egen klass, med femaringar och med en fantastisk larare. Skont att det blev sa bra!

Dock sa ar Julias forra larare aven "directora" pa daghemmet och alla ideer vi har maste godkannas av henne.
Vi har ju skrivit en fyra veckors-plan for vart tandborstningsprojekt dar tanken ar att vi ska rotera i de fem olika klasserna sa att vi har en timme i veckan i varje klass.
Denna plan har jag visat for henne, jag har forklarat precis hur vi tankt och hon godkande det med orden "Perfecto chicas!". Darefter har vi visat denna plan for de andra lararna och alla tyckte att det var mycket bra.
Igar, som var forsta dagen denna veckan i och med att det har varit roda dagar har, skulle vi fortsatta var projekt som planerat. Maria ("rektorn"/haggan) sa da att hon hade trott att vart projekt bara var en vecka. Jag sa att jag ju visat henne var fyra veckors-plan och att hon godkant detta. Hon ljuger mig da rakt upp i ansiktet och sager att hon bara laste om vecka 1, trots att jag stod brevid henne nar hon laste och forklarade for henne prcis hur vi tankt for de olika veckorna. Jakla hagga! Blir sa forbannad.
Jag forstar att de har massa annat att gora oxa. 5-aringarna har nu i november en "examen" dar de bland annat ska kunna skriva sitt namn och rakna en del. Om de inte klarar den far de inte borja skolan utan maste ga om ett ar till pa daghemmet.
Men vi pratar om EN TIMME varje vecka per klass. Tidigare nar Julia var i hennes klass lovade hon Julia tva timmar i veckan dar hon kunde gora egna aktiviteter men det galler tydligen inte langre.
Yesika fran Projects Abroad som ar var "supervisor" var just igar pa vag till vart daghem for att traffa oss sa det var ju valdigt lagligt.
Det forsta hon sagar ar att det kanske vore battre om vi bytte daghem eftersom hon pratat med Maria 3 ganger redan om hur situationen ar for oss men utan storre forbattring. Dock sa kanner vi ju alla underbara barn har nu och vi har startat upp ett projekt som vi vill avsluta!
Yesika hade ett samtal med Maria och det visar sig att de haft ett "krismote" bakom ryggen pa oss (inte for att vi bjuds in pa andra moten eller fikastunder heller) och det visade sig att det storsta problemet faktiskt ar lararinnan Betty i min klass som jag tycker sa mycket om.
Anledningen ar att nar det varit volontarer pa detta daghem tidigare sa har de alltid bara varit i en klass och darfor vill hon oxa ha "oss for sig sjalv", speciellt nu nar aven Julia varit i hennes klass. Jag kan forsta att det kanns orattvist att nar det ar "hennes tur" att ha en volontar sa ska alla klasser fa dela pa oss. Men vi ar inte har for att gora samma sak som alla andra volontarer redan har gjort. Vi vill gora mer an sa. Att bara klippa ut pappersblommor med barnen tror jag att lararna kan klara aven utan oss.
Vi leker ju med alla 112 barnen pa rasterna och att vi da bara ska kunna hjalpa 15 av dem (den minsta klassen dessutom, i de andra klasserna ar de mellan 25-30 barn) och inte de andra barnen ar inte vad vi vill. Vi ar dessutom volontarer. Vi har inget kontrakt bundet till nagon av klasserna som de andra lararna.
Om vi nu kan hjalpa alla barnen varfor ska vi da bara jobba med 15 av dem?
Det var just detta som aven de andra lararna papekade for Betty.

Det loste sig anda bra (i alla fall for stunden) da Yesika pratade med lararna. Vi fortsatter vart projekt som planerat. Vi ska om ca 2 veckor bjuda alla foraldrarna till daghemmet och bjuda dit en tandlakare som ska prata med foraldrarna om hur viktigt det ar att borsta tanderna pa barnen. Vi ska aven sjunga en sang for foraldrana om tandborstning och barnen ska fa spela med de marackas som vi just nu haller pa att gora i alla klasser.
Dessutom ska vi bygga en bank/pallar till det stora tvattstall som finns pa garden. Den ar sa hog att barnen inte nar upp. Detta har vi fatt valdigt positiv respons pa och lararna har sagt att de inte tidigare har haft volontarer som ar sa uppmarksamma pa vad som behovs dar. Det kanns ju valdigt bra att hora!
Vi ska aven ordna nat till de fotbollsmal som just nu bara anvands som klatterstallning. Detta blir lagom till att mamma, pappa och Nora kommer med fotbollar och matchtrojor fran Sverige!

Jag tror att det kommer bli bra det har tillslut men jag tror definitivt inte att vi haft var sista dust med profesora Maria.
Fortsattning foljer...

/Maja

3 kommentarer:

  1. Oj - på kant med rektorn?!
    I Sverige är det mindre respekt för auktoriteter än i många andra länder. Kanske "profesoran" känner sig hotad i sin position?

    JA, det blir nog bra till slut, stå på er men välj den smidiga vägen.
    Kram från Mamsen

    SvaraRadera
  2. Oj - på kant med rektorn?!
    I Sverige är det mindre respekt för auktoriteter än i många andra länder. Kanske "profesoran" känner sig hotad i sin position?

    JA, det blir nog bra till slut, stå på er men välj den smidiga vägen.
    Kram från Mamsen

    SvaraRadera
  3. Hej båda!

    Oj vad ni får vara med om mycket! Vår kallades Simpan och Pippi L hade ju Prusiluskan.Dom finns överallt.

    Maj-Lis

    SvaraRadera